I dagens utgåva av Dagens Nyheter finns artikel "Delat ledarskap klarar krisen bäst". (artikeln finns i skrivande stund inte på nätet utan enbart i pappersutgåvan)

Artikeln belyser att en platt organisation klarar en kris bättre än en hierarkisk organisation.

För att påvisa det används ett exempel från jordbävningen, tsunamin och den efterföljande kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Traditionellt är Japan starkt hierarkiskt, men när kommunikationsvägarna bröts till ledarna var de tvungna att ta egna initiativ på lokal nivå.

Jag menar att problemet inte är det hierarkiska ledarskapet i sig. Snarare är problemet att de framtagna krisplanerna är skrivna i form av tunga dokument, skapat av och för experter (krispärmar eller standardiserade mallar). Dessa dokument lämpar sig inte för effektiv krisledning.

Har man enkla visuella planer så leder sig organisationen självt och då får organisation förmågan att lätt genomföra åtgärder utan inblandning av högre ledarskap. Det är just när dokumenten blir svårtolkade och tunga som det hierarkiska ledarskapet måste kliva in för beslut, ibland även med påföljden av avvaktande och i värsta fall inga beslut, vilket leder till kaos.

Mer information om erfarenheterna från Japan kan läsas i Global Risks 2012 report (s. 29-35) och även denna artikel från World Economic Forum.

Genom att identifiera verksamhetens mest tänkbara risker och sårbarheter, inte bara de finansiella, gör att medarbetarna ökar sin medvetenhet om utsattheten.

Detta medför att responsen kommer att ske snabbare och att responstiden för ett ingripande blir kortare. Verksamheten agerar snabbt och effektivt.
Ett viktigt element i detta är att man har utarbetade responsplaner så att responsen blir strukturerad och effektiv.

SvD belyser i en artikel börsbolagens redovisning av sina risker i årsredovisningen. 

Ernst & Young utser varje år ett bolag som bäst lyckats rapportera om risk i sin redovisning. I år gick utmärkelsen till Swedbank.

Bolagen bedömdes efter följande kritierier:

1. Tillgänglighet. Finns riskredovisningen samlad under en rubrik eller måste man leta igenom hela årsredovisningen för att hitta information?

2. Arbetssätt. Hur arbetar företaget med risk och hur ser ansvaret och organisationen för detta ut?

3. Riskhantering i strategin. Finns det en tydlig koppling till företagets strategi och mål?

4. Riskbeskrivning. Hur väl beskrivs risk/riskerna? Finns det någon analys kring olika scenarier och hur väl är hanteringen av dessa beskriven?