I dagens utgåva av Dagens Nyheter finns artikel "Delat ledarskap klarar krisen bäst". (artikeln finns i skrivande stund inte på nätet utan enbart i pappersutgåvan)

Artikeln belyser att en platt organisation klarar en kris bättre än en hierarkisk organisation.

För att påvisa det används ett exempel från jordbävningen, tsunamin och den efterföljande kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Traditionellt är Japan starkt hierarkiskt, men när kommunikationsvägarna bröts till ledarna var de tvungna att ta egna initiativ på lokal nivå.

Jag menar att problemet inte är det hierarkiska ledarskapet i sig. Snarare är problemet att de framtagna krisplanerna är skrivna i form av tunga dokument, skapat av och för experter (krispärmar eller standardiserade mallar). Dessa dokument lämpar sig inte för effektiv krisledning.

Har man enkla visuella planer så leder sig organisationen självt och då får organisation förmågan att lätt genomföra åtgärder utan inblandning av högre ledarskap. Det är just när dokumenten blir svårtolkade och tunga som det hierarkiska ledarskapet måste kliva in för beslut, ibland även med påföljden av avvaktande och i värsta fall inga beslut, vilket leder till kaos.

Mer information om erfarenheterna från Japan kan läsas i Global Risks 2012 report (s. 29-35) och även denna artikel från World Economic Forum.

Hur kan företag bidra till att lösa några av Sveriges just nu viktigaste samhällsproblem på sätt som samtidigt bidrar till att öka företagens lönsamhet?

Tidningen Veckans Affärer arrangerade i september 40 rundabordssamtal för att diskutera frågan. I dagarna släptes en sammanställning över vad de konkret kom fram till i form av ett dokument "Så kan företagen bidra till att lösa tio stora samhällsproblem".

Där beskrivs hur företag och myndigheter kan bli bättre på aktivt CSR-arbete.

I en av punkterna belyses hur vi förhåller oss till de grundläggande värderingarna.

Om en verksamhet saknar grundläggande värderingarna är det svårt att leda medarbetare och ledare till att ta rätt initiativ och beslut vid just svåra situationer, t.ex. vid krishantering.

Min egen erfarenhet inom krishanteringen är att det är oerhört viktigt att de grundläggande värderingarna finns med i de krisplaner som tillämpas vid krissituationer.

De tio problemområdena som tas upp är:

1. Bristande balans mellan familj & jobb
2. Fattigdom
3. Arbetslöshet bland unga
4. Företag som inte styrs av värderingar
5. Barn som nekas skolgång
6. Diskriminiering av invandrare på arbetsmarknaden
7. Brist på kvinnor i mellanchefspositioner
8. Lön som inte går att leva på i leverantörskedjan
9. Korruption
10. Diskriminiering av äldre

Läs mer i Så kan företagen bidra till att lösa tio stora samhällsproblem

Ett sätt att öka den egna CSR-exponeringen på marknaden och att samtidigt öka aktieägarvärdet är att bygga CSR-strategin på verksamhetens kärnkompetenser. Genom att lyfta in CSR-perspektivet i företagets kärnkompetenser får strategiplaner såsom krisplaner och utvecklingsplaner CSR-responsen integrerad i verksamheten och hänger ihop på ett naturligt sätt. Berörda parter i verksamheten tar då till sig CSR som en integrerad del i det dagliga arbetet och att det inte blir en isolerad marknads- eller volontäraktivitet.

Harvard-professorn Raymond V. Gilmartin listar på Harvards blogg fem sätt för företag att öka förtroendet. En av dessa fem är att samhällsansvaret skall vara en integrerad del av startegin och verksamheten och inte en isolerad separat aktivitet under en CSR-enhet. 

SvD HBR Blog Network